Malin Fredricson Jag har alltid beundrat hästen som väsen och önskade mig inget högre än att få rida och ha egen häst som liten. Den lyckan infann sig först i vuxen ålder. När man börjar rida som vuxen har man mycket att ta igen. Saker som är helt naturliga för den som växer upp med hästar kan verka krångliga, onödiga och överdrivna för en nybörjare. Man behöver kunskap om denna fantastiska individ. Hästens instinkter är kanske det viktigaste att försöka förstå och man lär sig nya saker varje dag. Min första tävlingshäst hette Illinois. Denna valack efter Wellington – Latus, red jag från unghästklass till placering i 130. Nu ansvarar jag för gården, Stall Kumlatofta och arbetar med Interbreed AB på heltid och det är verkligen kul! För att försöka kunna ge Jens och hästarna de bästa förutsättningarna här hemma är det viktigt att hitta ett bra team att jobba tillsammans med. Hästskötare, Hovslagare, Veterinär, Fysioterapeut, Foderrådgivare mm mm är mycket viktiga bitar i vår vardag. Jens tävlar över 40 helger per år och god planering och ordning är viktigt för att få tiden att räcka till. Själv har jag 4 hästar. Det är inspererande och jag har god hjälp på nära håll! Hoppningen är ju givetvis det som är allra ROLIGAST! Tack vare Major Anders Lindgren så har intresset för dressyren ökat. Jag tar hjälp av Anders varje vecka och det är en riktig höjdpunkt. Major Anders Lindgren menar att dressyr handlar mycket om att på ett mjukt sätt gymnastisera hästen. Allt för att detta stora, maffiga djur ska bli spänstigt och lydigt – för att göra det lätt, angenämt och säkert för ryttaren att rida. Det är det vardagliga omsorgsfulla arbetet som gör skillnaden så jag tränar för fullt! |
