Malin Fredricson Jag har alltid beundrat hästen som väsen och önskade mig inget högre än att få rida och ha egen häst som liten. Den lyckan infann sig först i vuxen ålder. När man börjar rida som vuxen har man mycket att ta igen. Saker som är helt naturliga för den som växer upp med hästar kan verka krångliga, onödiga och överdrivna för en nybörjare. Man behöver kunskap om denna fantastiska individ. Hästens instinkter är kanske det viktigaste att försöka förstå och man lär sig nya saker varje dag. Min första tävlingshäst hette Illinois. Denna valack efter Wellington – Latus, red jag från unghästklass till placering i 130. Jag har arbetat med Jens och hästarna i 11 år. Det har varit spännande, lärorikt och givetvis slitsamt. Detta liv har gett oförglömliga minnen av möten med människor med samma passion och framför allt de underbara hästar jag fått arbeta med. Det har verkligen varit ett hedersuppdag att ansvara för vårat lilla "team" både i med och motgång. Nu driver jag Stall Kumlatofta vidare mot nya mål. |
